ADHD-läkemedel används ofta under många år. Samtidigt vet vi att flera av läkemedlen kan höja puls och blodtryck något.
En viktig fråga är därför vad som händer på längre sikt:
Ökar långvarig behandling risken för hjärt-kärlsjukdom?
Två stora svenska registerstudier hjälper till att sätta riskerna i perspektiv.
Längre behandling kopplades till högre risk för hjärt-kärlsjukdom
I en stor svensk studie publicerad i JAMA Psychiatry följde forskarna 278 027 personer med ADHD, i åldrarna 6–64 år och uppföljningstiden var upp till 14 år.
Jämfört med personer som inte hade använt ADHD-läkemedel såg forskarna ingen tydlig riskökning under det första året. Vid längre användning blev sambandet däremot tydligare.
För personer med mer än fem års sammanlagd behandling var den relativa risken ungefär 20 procent högre.
Sambandet var tydligast för högt blodtryck och sjukdomar i artärerna.
Men det betyder inte att ADHD-läkemedel har visats orsaka 20 procent fler hjärt-kärlsjukdomar.
Varför kan man inte säga att medicinen var orsaken?
Studien var en observationsstudie, inte en randomiserad läkemedelsprövning.
Personer som använder ADHD-läkemedel under många år kan skilja sig från personer som inte gör det.
Forskarna försökte ta hänsyn till många sådana skillnader, men registerstudier kan aldrig helt utesluta att andra faktorer påverkar resultatet.
Hur stor är risken egentligen?
Det är också viktigt att skilja mellan relativ och absolut risk.
En procentuell riskökning kan låta dramatisk, men hur viktig den är för den enskilda personen beror på hur stor risken var från början.
För en ung person utan andra riskfaktorer är den absoluta risken för allvarlig hjärt-kärlsjukdom låg.
För en äldre person med exempelvis högt blodtryck, rökning, diabetes eller annan hjärt-kärlsjukdom kan samma relativa riskökning få större betydelse.
Det är därför blodtryck, puls och övriga riskfaktorer behöver bedömas individuellt.
Men en annan svensk studie fann lägre dödlighet
Samma år publicerades en annan stor svensk studie i JAMA.
Den omfattade 148 578 personer som nyligen fått en ADHD-diagnos.
Forskarna jämförde personer som började med ADHD-läkemedel med personer som inte gjorde det och följde dem under två år.
Dödligheten var:
39,1 dödsfall per 10 000 personer bland dem som började läkemedelsbehandling.
48,1 per 10 000 personer bland dem som inte började behandling.
Det motsvarade ungefär 9 färre dödsfall per 10 000 personer under två år bland dem som började med ADHD-läkemedel.
Skillnaden drevs framför allt av färre dödsfall av så kallade onaturliga orsaker, exempelvis olyckor och suicid.
För dödsfall av naturliga orsaker, där bland annat hjärt-kärlsjukdom ingår, kunde forskarna inte visa någon statistiskt säkerställd skillnad.
Hur kan båda resultaten vara sanna?
Vid första anblick kan studierna verka motsägelsefulla.
Den ena finner ett samband mellan långvarig medicinering och högre risk för hjärt-kärlsjukdom.
Den andra finner lägre dödlighet bland personer som börjar ADHD-behandling.
ADHD-läkemedel kan potentiellt innebära både fördelar och risker.
Behandling kan exempelvis minska impulsivitet och andra ADHD-symtom och därigenom påverka risken för olyckor, suicidalt beteende och andra negativa konsekvenser.
Samtidigt kan vissa ADHD-läkemedel höja puls och blodtryck, vilket på lång sikt skulle kunna påverka hjärt-kärlrisken. Det ena utesluter alltså inte det andra.
Vad betyder detta för den som tar ADHD-medicin?
Resultaten är inte ett argument för att undvika ADHD-läkemedel.
Men de understryker betydelsen av att följa blodtryck och puls, särskilt vid långvarig behandling.
Andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom – exempelvis rökning, högt blodtryck, diabetes, övervikt och blodfetter – kan också vara viktiga att uppmärksamma.
För den enskilda patienten handlar beslutet därför om en avvägning mellan behandlingens nytta och möjliga risker, något som man egentligen alltid gör inom sjukvården.
Studie 1: Zhang L, et al. Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Medications and Long-Term Risk of Cardiovascular Diseases. JAMA Psychiatry. 2024;81(2):178–187. PMID: 37991787.
Studie 2: Li L, et al. ADHD Pharmacotherapy and Mortality in Individuals With ADHD. JAMA. 2024;331(10):850–860. PMID: 38470385.